Historia

Historia

DSC_0008

 

Hästholmens skrivna historia går tillbaka till 1671 års jordabok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket. Marken på Hästholmen brukades extensivt. De låglänta ängarna användes för slåtter medan stora delar av ön var bevuxen med ekskog. Öarna och skären utnyttjades som betesmark. En lotsstation med fyra lotsar anlades i slutet av 1600-talet. Hästholmen och öns betydelse ökade. Antalet lotsar hade fördubblats hundra år senare. I Hästholmens by fanns den viktiga väderkvarnen som lotsarna använde som utkiksplats. Närheten till hamnen och kvarnen ansågs så betydelsefull att det vid laga skiftet på 1860-talet bestämdes att bebyggelsen i Hästholmens by skulle bibehållas samlad.

Ännu under slutet av 1700-talet var åkerarealen relativt blygsam. Under första hälften av 1800-talet ökade Hästholmens befolkning kraftigt, vilket medförde en snabb uppodling av åkermark, framförallt av ekskogen. l samband med uppodlingen byggdes ett stort antal stengärdesgårdar för att förhindra tillträde av betesdjur. Förutom att skogsmark togs i anspråk ökade även behovet av bränsle, virke och kreatursfoder och skogen krympte allt mer.

Åkeruppodlingen fortsatte i mindre skala under andra hälften av 1800-talet, då det endast återstod mindre arealer att odla upp. Hästholmen hade vid denna tid fler nötkreatur än vad ön kunde försörja och eftersom skogen i det närmaste var försvunnen fanns små möjligheter till lövtäkt. Vid denna tid infördes får och getter på ön för att bättre utnyttja det magra betet. Detta ledde till ytterligare utarmning av markerna och försvårade all föryngring av träd och buskar.

Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs. I mitten av förra århundradet kom så den drastiska vändpunkten med nedläggning av åkermark och upphörande bete. Träden bredde åter ut sig med björken som pionjär.

Hästholmen-Ytterön tillhör det blekingska sprickdalslandskapet. Den mest markerade sprickdalen skilde en gång Hästholmen från Ytterön. Öppenskär och Hylteskären utgör en del av den östblekingska kustslätten. Sprickdalarna och ängsområdena har till stor del varit uppodlade och i övrigt utnyttjats för bete. Hällmarkerna präglas av enbuskar, enstaka ekar och björkar som växer i skrevorna.

Hästholmen-Ytterön naturreservat bildades 1975 för att bevara det ålderdomliga odlingslandskapet men också för att trygga tillgången till ett värdefullt område för friluftslivet. Målet med skötseln av reservatet är att söka återställa och vårda det tidiga 1900-talets karaktär av ett öppet kulturlandskap. För att nå dit krävs effektiva vårdåtgärder. Marken är i behov av hävd genom slåtter, bete eller åkerbruk, annars växer den snabbt igen med björk, ek och andra träd. Stora restaureringsarbeten har genomförts för att åter öppna upp landskapet. Omfattande röjning av björksly har skett och även återställande av stenmurar. Efter röjningsåtgärder krävs bete för att hålla markerna öppna. Idag betas flera områden av nötkreatur och får. I andra områden odlas vall eller andra grödor. Jordbrukslandskapet hålls öppet genom småskaligt jordbruk, på samma sätt som för hundra år sedan. Strandängarna slås för att förhindra igenväxning med vass.

Reservatet utmärks främst av stora grunda vikar och sund, havsstrandängar och enbuskmarker, tre av de naturtyper som ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000 – enligt direktivet om bevarande av livsmiljöer med vilda växter och djur. Hästholmen-Ytteröns naturreservat täcker en yta av 1 160 ha varav 377 ha är landområde.


Källa: Informationstavla vid färjeläget Yttre park