Historik

Hästholmens skrivna historia börjar i 1671 års jordabok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket.

Hästholmens skrivna historia går tillbaka till 1671 års jordabok. Då fanns på kronohemmanet Hästholmen två brukare, vars huvudsakliga försörjning var fisket.

Antalet lotsar hade fördubblats i slutet av 1700-talet. Ännu var åkerarealen relativt blygsam.

Antalet lotsar hade fördubblats i slutet av 1700-talet. Ännu var åkerarealen relativt blygsam.

historik 03

Under första hälften av 1800-talet ökade Hästholmens befolkning kraftigt, vilket medförde en snabb uppodling av åkermark, framförallt av ekskogen.

Hästholmen hade under andra hälften av 1800-talet  fler nötkreatur än vad ön kunde försörja.

Åkeruppodlingen fortsatte i mindre skala under andra hälften av 1800-talet, då det endast återstod mindre arealer att odla upp.

Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs.

Under 1900-talets första hälft avstannade uppodlingen av åkermark och de allra stenigaste åkerlapparna övergavs.

 

Göte Mårtensson vid ett nybygge av båt i Bröderna Mårtenssons båtbyggeri på Hästholmen-Ytterön

Göte Mårtensson vid ett nybygge.

På Östra Hästholmen i Östra skärgården ligger det båtbyggeri som startades 1912 av tre bröder som under hela 1900-talet gjorde de kända allmogebåtarna.

Militär närvaro under krigen på Hästholmen-Ytterön

Spanska ryttare som fanns runt Killeberget.*

Förr var det militärer i varenda buske som någon på ön sagt. Detta har minskat drastiskt sedan de militära skyddsområdena hävdes 1997.

Drastisk vändpunkt i mitten av 1900-talet med nedläggning av åkermark och upphörande bete.

I mitten av förra århundradet kom så den drastiska vändpunkten med nedläggning av åkermark och upphörande bete. Träden bredde åter ut sig med björken som pionjär.

 

1965 sattes den första färjan i drift Hästholmen-Ytterön

Den första färjan var begagnad och kom från Lysekil 1965.

Bilfärjan tog 6 bilar och var begagnad från Lysekil. Sedan dess har den uppgraderats och turtätheten har ökat betydligt. Faktakälla: Länsstyrelsen

 

 

Karta naturreservat Hästholmen-Ytterön källa Länsstyrelsen

Karta naturreservat Hästholmen-Ytterön källa Länsstyrelsen

Hästholmen-Ytterön naturreservat bildades 1975 för att bevara det ålderdomliga odlingslandskapet men också för att trygga tillgången till ett värdefullt område för friluftslivet.

Strandängarna slås för att förhindra igenväxning med vass.

Idag betas flera områden av nötkreatur och får. I andra områden odlas vall eller andra grödor. Jordbrukslandskapet hålls öppet genom småskaligt jordbruk, på samma sätt som för hundra år sedan.

Lokala platsnamn på Hästholmen-Ytterön. Denna karta visar de lokala platsnamnen som t.ex. Johns kåsar, Josefas göl och Brattan.

Denna karta visar de lokala platsnamnen som t.ex. Johns kåsar (1), Josefas göl (2) och Brattan (3).